Det är någonting med övergivna byggnader som fascinerar mig. Alltså inte medeltida borgruiner och fornlämningar, sånt har jag alltid haft ett pinsamt lågt intresse för. Men moderna platser, som för inte särskilt länge sedan hade en funktion att fylla för oss människor, men som nu bara är till för sig själva. Det finns något härligt olycksbådande i det som skräckförfattaren i mig inte kan låta bli att älska.
Häromdagen var jag och äldsta dottern på promenad med hunden och råkade hamna i "industriområdet" här i byn. Där finns bland annat en gammal betongfabrik som Skanska valde att lägga ner för tio år sedan. En helt enorm fabriksbyggnad som nu bara står öde. Själva fabriken skyddas av grindar och taggtråd, men runt kontorsbyggnaden kunde vi snoka, jag och dottern. Kika in genom fönstren på ihoptorkade krukväxter och övergivna tavelsuddar och försöka ta oss fram till huvudingången där rabatternas växter helt tagit över. Tio år, mer än så krävs alltså inte för naturen att helt ta över människans mödosamt uppbyggda strukturer.
![]()
![]()
![]()
Häromdagen var jag och äldsta dottern på promenad med hunden och råkade hamna i "industriområdet" här i byn. Där finns bland annat en gammal betongfabrik som Skanska valde att lägga ner för tio år sedan. En helt enorm fabriksbyggnad som nu bara står öde. Själva fabriken skyddas av grindar och taggtråd, men runt kontorsbyggnaden kunde vi snoka, jag och dottern. Kika in genom fönstren på ihoptorkade krukväxter och övergivna tavelsuddar och försöka ta oss fram till huvudingången där rabatternas växter helt tagit över. Tio år, mer än så krävs alltså inte för naturen att helt ta över människans mödosamt uppbyggda strukturer.
